Vad är speciellt med BYGGEMENSKAP GÅRDEN?
Det INDIVIDUELLA
En av de stora fördelarna med att själv bygga sitt hus är att man kan få sin egen bostad som man vill ha den – även om det är en lägenhet i ett flerfamiljshus. Alla medlemmar har själva valt hur många kvadratmeter de vill vara med att finansiera och var i huset de skulle vilja bo. De första medlemmarna i föreningen fick välja först, sedan i tur och ordning efter när man blev medlem. Alla kvadratmetrar kostar lika mycket
Vi har sedan suttit med varje hushåll för att förstå hur de vill ha den egna lägenheten organiserad. Vi har försökt pussla ihop alla olika önskemål och gjort vårt bästa för att alla (utom några minilägenheter) ska ha en del av balkongerna mot trädgården och parken. Självklart har det behövts en del kompromisser, men alla lägenheter är byggda speciellt för dem som ska bo där och i många fall är de ganska långt från det vanliga. Nästan alla lägenheter är olika stora och helt olika organiserade. De lägenhetsskiljande väggarna står inte ovanpå varandra.
Medlemmarna i projektet har dessutom kunnat välja hur deras fönster och balkongdörrar ska vara ordnade, även om fasöppningarnas storlek är samma på de flesta ställen (en del fönster har tillkommit, flyttat på sig eller ändrat storlek). Köken har var och en kunnat planera tillsammans med en av de två olika leverantörer gruppen valt. Badrummen är väldigt olika inom ganska strikta ramar.
Rör, kablar, ventilationskanaler och de konvektorer som värmer huset finns i golvet, vilket gjort det möjligt att anpassa lägenheterna. Det ger också en flexibilitet och möjlighet för lägenheterna att ändras över tid. Det är bara väggen mot trapphusen och ett par pelare som är fasta. Badrum och kök kan placeras var som helst i lägenheten. Väggarna mellan rummen står på golvet och kan lätt flyttas.
Det GEMENSAMMA
Idén till projektet kom ur längtan efter att kunna ha något gemensamt utöver den egna lägenheten och den egna familjen. De familjer som startade projektet bodde tidigare runt samma gård, där de på somrarna hade en värdefull gemenskap. På vintern avstannade det spontana sociala livet eftersom det inte fanns någon bra plats att träffas.
På så sätt föddes idén om att bilda en byggemenskap för att tillsammans planera, bygga och bo i ett hållbart flerfamiljshus, organiserat runt ett gemensamt, rymligt ”vardagsrum”, ett hus där man har sina egna lägenheter men samtidigt gott om gemensamma utrymmen.
Under tiden som projektet utvecklats har några av de ursprungliga medlemmarna av olika skäl fallit ifrån och många andra kommit till. Alla i föreningen har valts in av de framtida grannarna, men det är ändå en mycket varierad grupp – både i ålder, finansiella möjligheter, nationalitet, utbildning, yrke, karaktär eller vad man kan vilja mäta.
Alla som bott i en bostadsrättsförening vet att det är mycket arbete att tillsammans sköta ett hus. Behoven av samordning och gemensamma beslut blir ännu mycket större när man bygger och tar stora risker tillsammans. Vi har hjälpt gruppen att formulera grunderna för hur samarbete, beslutsfattande och konflikthantering ska gå till och vi har lotsat genom processen genom projektet. Det positiva med den intensiva och inte helt konfliktfria processen är att de blivande grannarna lär känna varandra på ett sätt som knappast skulle vara möjligt annars.
Många av de svåraste besluten handlar om de gemensamma utrymmena. När man kommer in i en av de två entréerna ser man in i det gemensamma vardagsrummet, där det finns plats för alla, med sin eldstad och ett generöst kök. Alldeles intill finns ett hobbyrum och en tvättstuga med torkrum. Bastun ligger i anslutning till trädgården. Verkstaden med en dörr ut mot gatan. För övernattande gäster finns ett gästrum och på taket finns det en terrass med pergola.
Inte bara mellan utan också inom familjerna är balansen mellan det gemensamma och det individuella viktigt. Flera familjer har halvvuxna barn i egna lägenheter, på olika sätt knutna till och samtidigt skilda från föräldrarna. På en våning bor frånskilda föräldrar, barn och mormor i var sin lägenhet, separat men tillsammans.
Det FINANSIELLA
Det är dyrt att bygga nytt. Notan slutade på 22.500,-/m2 BTA rena byggkostnader efter att priserna på byggmaterial sprungit iväg, ungefär lika mycket som ett liknande hus byggt av en kommersiell investerare.
Alla med bostadsrätt betalar 45.000,-/m2 BOA i insats med en ganska låg skuld i föreningen, bortsett från hyresrätterna, och hyresgästerna klarar sig med en hyra klart under vad som är vanligt i stadsdelen.
Men – eftersom projektet är byggt enligt självkostnadsprincipen kan pengar som i andra projekt ska täcka vinstkrav och marknadsrisker i stället användas till att höja kvaliteten och att få råd med utrymmen för det sociala livet. En effekt av de skräddarsydda lägenheterna är dessutom färre privata kvadratmetrar utan att förlora i användbarhet.
Huset ägs av en BRF. De flesta har bostadsrätt, men en knapp fjärdedel är hyresrätter eftersom alla i gruppen inte hade förutsättningar för att få ett eget banklån. Eftersom alla bor till självkostnadspris blir skillnaden att föreningen har lånen för hyresrätterna, de boende själva för bostadsrätterna.
Några i gruppen var angelägna om att kunna bo i bostadsrätt som en säker kapitalplacering, andra hade inte möjlighet att få ett bostadslån beviljat. Byggnaden ägs därför av en BRF medan nästan en fjärdedel av lägenheterna upplåts med hyresrätt till självkostnadspris, dvs föreningen har ett lån för att kunna bygga hyresrätterna. Ränta och amortering på lånet betalas via hyran. Tomtkostnaden, drift och underhåll delas lika på hyresgäster och bostadsrätter. På så sätt har ”fattiga och rika” kunnat samsas i samma projekt.
En byggemenskap har sällan problem med boendekostnaden efter inflytt, men fram till dess är det mesta av de privata tillgångarna bundna i det nuvarande boendet. Problemet är att köpa marken och finansiera bygget.
Alla i byggemenskapen, både de som hyr och de i bostadsrätt, har betalat in ett lika stort egenkapital, 3600,- per kvadratmeter. Kommunen har hjälpt till med tomträtt under byggtiden och säljer marken efter inflytt. Boverkets kreditgarantier är dyra men de möjliggör en högre belåning under byggtiden.
Det TEKNISKA
Byggnaden är ett rent trähus, 4 våningar högt och med två trapphus. Bottenplattan och plintarna för balkongerna är visserligen av betong, men i övrigt är alla bärande delar, inkl. hisschakt, trapphus, trapplopp, ytterväggar (även under mark), balkonger, takkonstruktioner osv av KL- och limträ. Under mark finns ingen plastisolering. Istället står byggnaden i ett tjockt lager av skumglas. Ytterväggarna är isolerade med träfiberisolering och klädda med Organowood-panel. Det platta taket har för säkerhets skull cellglasisolering på prefabricerade element av KL-trä, limträ, plywood och träfiberisolering. Taken är täckta med växter.
Framför huset mot gatan finns ett separat sop- och cykelskjul. På gården kommer ett växthus och en verkstad.
Ytterväggar, trapphus och hisschakt är bärande och stabiliserande tillsammans med en kort ”hjärtvägg” och en pelare i varje hushalva. Det innebär att lägenhetsindelningen har kunnat göras helt fritt inom de stora, öppna våningsplanen. Mot gården finns en genomgående balkongkonstruktion som bärs av pelare och stora, regelbundet utplacerade väggöppningar från golv till (nästan) tak. De boende har själva valt vilken typ av fönster och balkongdörrar som ska finnas i varje öppning. På några ställen står en lägenhetsskiljande vägg mitt i öppningen.
Mot gatan är öppningarna färre och mindre, men även här har de boende bestämt vad de ska innehålla, franska balkongdörrar eller olika typer av fönster – och på några ställen har de förskjutits eller bytt storlek för att passa lägenheten bakom.
Alla rör, ledningar och kanaler ligger ovanpå träbjälklaget i en övergolvkonstruktion som även hjälper till akustiskt. Här får också konvektorerna plats framför de stora fasadöppningarna.
På taket finns en ren frånluftsventilation med effektiv värmeväxling till tappvatten och värmesystemet. Friskluft kommer genom väggen direkt till konvektorerna innanför fönster och balkongdörrar.
Solpanelerna som skärmtak över balkongerna, batterianläggningen och den smarta styrningen av elsystemet har fått skjutas på framtiden av budgetskäl.
